ERIK FRIBERGER
Kanske var Erik Friberger (1889-1968) Sveriges mest radikale funktionalist?
Som visionär arkitekt arbetade han större delen av sitt liv med att försöka rationalisera byggandet genom att ständigt söka det enkla och låta funktionen stå i centrum. Han var en starkt samhällsengagerad entreprenör, fullt sysselsatt med idéer och projekt som ofta var långt före sin tid.
Funktionalismen var för Erik Friberger inte enbart en byggstil, utan innefattade allt från friluftsliv och matlagning, till mode och inredning. Han tävlade bl.a. med arkitektkollegor om vem som kunde använda minst disk vid en middag, och åt gärna kall rå blodpudding för att spara energi och tid. Trots att han emellanåt hade celebert besök av bl.a. Erik Asplund, Sigurd Lewerentz eller Alvar Aalto, kunde han sätta fram torrt bröd och en möglig ost på bordet. Han hade inget sinne för ”fin” mat och drack inte vin.
Mellan åren 1921-1927 arbetade han som stadsarkitekt i Göteborg, och därefter som Länsarkitekt i Göteborgs- Bohus- och Hallands län fram till 1954.
Vid sidan av sina kommunala uppdrag drev han även egen arkitektverksamhet. Som marxist föreslog han att arkitekter generellt skulle sänka sina arvoden. Han menade att om vanligt folk skulle ha råd att anlita arkitekter, skulle kvalitén i den allmänna stadsbilden höjas. Som arkitekt kämpade han på alla möjliga sätt med att försöka skipa rättvisa i samhället.
Dessutom hade han ryktet om sig att vara kompromisslös och svår att samarbeta med.
I sina arbeten med olika experimenthus ville han utveckla monteringsfärdiga hus, där modulanpassade industriellt tillverkade byggnadsdelar skulle resultera i elementhus med flexibla planlösningar.
På Fritidsutställningen i Ystad 1936 visade han upp tre fritidshus ur sin ”A-serie”, varav ett var placerat på stolpar. Husen drog till sig ett stort intresse bland besökarna, men blev aldrig någon kommersiell succé.
I monteringsanvisningen visades även hur husen kunde byggas till, kompletteras, ändras eller flyttas, allt efter köparens ekonomi och behov.
Som funktionalist hade Erik Friberger inte kunnat undgå att låta sig influeras av arkitekten Le Corbusiers teori om fem punkter för en ny arkitektur:
1. Byggnaden skulle vara upphöjd på pelare
2. Inga ickebärande väggar mellan de bärande pelarna
3. En fri ickebärande fasad
4. Horisontella fönsterband
5. Ovanpå det platta taket kunde en takterrass planeras
Erik Friberger var en mycket strukturerad och självsäker person som aldrig tvivlade på sin förmåga. På hans ritbord låg pennor och andra ritinstrument prydligt uppradade innan han satte igång med sitt arbete. Ibland färglade han sina skisser eller ritningar, men aldrig i någon speciell färgskala.
Erik Friberger hade inga fritidsproblem eftersom han nästan alltid arbetade.
Han var inte socialt begåvad men en mycket påhittig person. Ofta gick han på bio och tittade på Chaplinfilmer tillsammans med dottern Anna. Han var även förtjust i att ordna maskeradpartyn och klädde då naturligtvis gärna ut sig själv till Charlie Chaplin.
Sommarlovet tillbringade familjen till en början i en ombyggd gammal lada på Köpstadsö i Göteborgs södra skärgård. När arkitekt Friberger kom med skärgårdsbåten på helgerna hade han alltid med sig sega råttor och en serietidning. Det var absolut bara Kalle Anka som gällde.
En amerikansk skribent lär ha skrivit att Erik Friberger betytt lika mycket för arkitekturen som Walt Disney för den tecknade filmen.
Erik fantiserade om att bygga ett hus på andra sidan ön där det inte fanns några människor. Huset skulle hänga ut över vattnet så att man skulle kunna hoppa rätt ner i havet från sitt rum. Detta hus blev dock aldrig byggt, något som Anna, yngsta dottern bland fem syskon, tänker på än idag. Däremot uppförde han ett spektakulärt fritidshus som vilade på en stålbalk mellan två klippor.
Erik Fribergers påbörjade arbeten och experiment söker fortfarande sina lösningar. Att jobba med utveckling är en ständigt pågående process där utformningen måste anpassas till normer och behov. Hans visioner, idéer och engagemang är för mig en källa till inspiration som skapar nya förutsättningar för framtida projekt.
Ulf Karmebäck
Stadsarkitekt
Referenser:
- Samtal med Anna Friberger / 2011
- Töreboda Fribärande Träkonstruktioner 1925-1955 / Kurt Tenning 1998
- Revision: mama skriver om historien / Arkitekturmuseet 2004
- Funktionalisten Erik Friberger / Lotta Krus CTH 1993
- Byggnadsminnesutredning Villa Sommarlek / Paul Hansson 2000
Vad betyder fritid för dig?
”Att jag inte behöverbli färdig med något…”
Vad gör du på din fritid?
”Jag umgås så mycket jag kan med mina barn, barnbarn och med mina vänner.”
(Anna Friberger, 67)
